Hur fungerar semester?

Antalet betalda semesterdagar beräknas i proportion till hur stor andel av föregående semesterår man har jobbat. Semesteråret löper mellan 1 april och 31 mars, om man inte har ett kollektivavtal som avtalat något annat. Någon som anställdes den 1 december har exempelvis jobbat fyra av tolv månader till och med 31 mars. Lagen säger att man har rätt till minst 25 semesterdagar, så i detta fall skulle den anställde få 25 dagar x 5 månader / 12 månader = 11 dagar betald semester. Antal dagar avrundas alltid uppåt. Den anställde har fortfarande rätt till 25 dagar semester, men då blir 14 av dagarna i detta fall obetalda semesterdagar. De betalda semesterdagarna tillgodogörs 1 april, och man får inga nya dagar innan 1 april året efter. Så om man tar ut semester under hösten så kan man inte ta ut dagar man intjänat efter den 1 april.

Förutom anställningstid så tar beräkningen av betalda semesterdagar hänsyn till ej semestergrundande frånvaro. Det innebär att anställningstiden under semesteråret justeras med frånvaro som man inte tjänar in någon semester för. Detta är t.ex. tjänstledighet, antal sjukdagar som överstiger 180 dagar, föräldraledighet som överstiger 120 dagar när det finns två vårdnadshavare och 180 dagar för ensamstående.

Som anställd har man inte rätt till förskottssemester, men det är någonting som kan avtalas om. Förskottssemestern kvittas sedan mot den semesterersättning som betalas ut i samband med slutlön om den anställde säger upp sig själv inom fem år från att anställningen påbörjades. Om arbetsgivaren säger upp den anställde så skall förskottssemestern inte kvittas från slutlönen.

Det går att tänka och räkna på olika sätt gällande semesterdagar vid deltidsanställning, men alla sätten fungerar i praktiken ändå på samma sätt. En semesterdag för någon som jobbar med 40% tjänstgöringsgrad och har ett arbetsschema om två dagar i veckan fungerar inte på samma sätt som någon som jobbar heltid. Båda personerna har lagstadgad rätt till 25 semesterdagar, och båda kommer att utnyttja fem dagars semester om de är ledig en vecka, även om den som jobbar deltid i praktiken bara tar ledigt två dagar. Så man kan antingen tänka att den som går på deltid bara har 10 semesterdagar, eller att varje semesterdag som tas ut är värd 2,5 semesterdagar.

Semesteråret är den period som dina anställda kan ta ut den semester de tjänat in. Intjäningen av semester kan antagligen sammanfalla med semesteråret, eller baseras på föregående semesterår. Enligt semesterlagen är semesteråret 1 april till 31 mars och intjänande av betalda semesterdagar baseras på föregående semesterår. Det finns dock kollektivavtal med andra bestämmelser, t.ex. att semeteråret är 1 januari till 31 december, och att intjänandet av semester sammanfaller med semeteråret. 

Om företaget som i normalfallet tillämpar föregående semesterår som intjänandeår innebär det t.ex. att om någon anställs 1 maj, så kommer den anställde inte att ha några betalda semesterdagar innan 1 april nästa år. Då kommer betalda semesterdagar att ha tjänats in från 1 maj till 31 mars. Den perioden har totalt 335 dagar, så då kommer den anställde att ha tjänat in 335/365-delar av sin semesterrätt. Om semesterrätten är 25 dagar så innebär det då 23 betalda semesterdagar. 

Om företaget tillämpar 1 januari – 31 december som semesterår med sammanfallande intjäning, även kallat innevarande år, så kommer samma anställd att på en gång ha tillgång till 17 betalda semesterdagar. Detta för att 1 maj-31 december har 245 dagar, och 245/365-delar blir 17 dagar. Sammanfallande intjäning av semester innebär att man kan ut ut semesterdagarna samma år som semesteråret. Om den anställde avslutar sin anställning innan årets slut så kommer eventuella uttagna semesterdagar utöver semesterrätten för perioden som anställd att regleras på slutlönen.