Hoppa till innehåll 
Hur fungerar aktieutdelning i fåmansbolag?
Detta är en av de vanligaste frågorna vi får från företagare som bedriver aktiebolag, och den är inte den lättaste att svara på med några få meningar. Det finns många detaljer och undantag som är för krångliga för de flesta för att sätta sig in i, och som heller inte är relevanta att veta om för de flesta som vill veta mer om detta ämne. Så fokus i denna artikel är att förklara regelverket i så enkla termer som möjligt för den eller de som driver mindre aktiebolag utan komplicerade ägarstrukturer.
Vad är aktieutdelning?
När kan man göra aktieutdelning?
Man kan bara dela ut fritt eget kapital som har fastställts i en årsredovisning, så även om det går väldigt bra ett år så måste man vänta tills att årsredovisningen för året är klar innan utdelning kan göras, ifall det inte finns fritt eget kapital från tidigare år att dela ut. Beslut om aktieutdelning görs antingen på ordinarie bolagsstämma i samband med att årsredovisningen fastställs, eller på extra årsstämma. Om man beslutar om extra utdelning på extra årsstämma måste man anmäla det till Bolagsverket. Man får bara göra utdelning om styrelsen bedömer att företagets ekonomiska ställning tillåter det med hänsyn till risker för verksamheten.
Hur mycket aktieutdelning kan man göra?
Tekniskt sett kan ett företag besluta om utdelning upp till och med det fastställda fria egna kapitalet i den senaste årsredovisningen. För småföretagare är detta dock inte alltid attraktivt, eftersom utdelning till lägre beskattning bara kan göras upp till och med det utdelningsutrymme som fastställts enligt 3:12-reglerna. Så för småföretagare är frågan egentligen oftast hur mycket aktieutdelning kan man göra till lägre beskattning. Den maximala utdelning som kan göras till lägre beskattning är den lägsta summan av:
- Det ackumulerade utdelningsutrymmet enligt delägarnas K10-bilagor. Det är en bilaga som hör till den privata deklarationen. Utdelningsutrymmet är privat och inte företagets. Om man är flera delägare och alla inte blev delägare under samma år, så kommer utdelningsutrymmet per aktie inte att vara samma. Om ambitionen är att alla delägare bara skall få lågbeskattad utdelning så blir det då alltså den delägare med minst utdelningsutrymme per aktie som blir begränsande.
- Det fastställda fria egena kapitalet från den senaste årsredovisningen. Det är i normalfallet ackumulerad vinst i bolaget, men kan även vara t.ex. överkursfond ifall man någon gång gjort nyemission. Om man inte har någon ackumulerad vinst ännu kan man inte göra någon utdelning, så nystartade företag måste vänta tills att den första årsredovisningen är fastställd.
Räkneexempel aktieutdelning fåmansbolag
Låt oss ta ett räkneexempel. Är du ensam ägare i företgaget och har ett fritt eget kapital, normalt sett ackumulerad vinst, på 250 000 kr, men utdelningsutrymmet i K10-bilagan är 204 325 kr, då är det 204 325 kr som är det maximala belopp som kan delas ut till lägre beskattning. Det utdelningsutrymme man får enligt 3:12 reglerna beräknas av en av två olika regler, vilken väljer man själv.
Förenklingsregeln är ett schablonbelopp som man kan tillgodogöra sig oavsett vad som hänt i bolaget, och det beloppet var 195 250 kr 2023 och är 204 325 kr 2024.
Huvudregeln säger förenklat att utdelningsutrymmet är halva de totala utbetalda lönerna i företaget. För att kvalificera för denna regel måste man först själv ta ut en lön till ett minimibelopp. Minimibeloppet är 6 inkomstbasbelopp (IBB) + 5% av de totala lönerna i företaget. Om man är själv i bolaget behöver man ta ut 481 264 kr i lön under 2024 för att kvalificera för huvudregeln. Har man många anställda så finns det även ett takbelopp på 9,6 IBB. Det innebär att så länge man har tagit ut en lön på 9,6 IBB, så kvalificerar man för huvudregeln oavsett hur stora de totala lönerna i företaget är. 9,6 IBB är 2024 731 520 kr.
Utdelningsutrymmet fördelas enligt de andelar du har i bolaget, så om du använder förenklingsregeln och äger 50% av företaget, så blir ditt utdelningsutrymme för 2024 204 325 kr x 50% = 102 162 kr.
Hur beskattas aktieutdelning för fåmansbolag enligt 3:12-reglerna?
Kortfattat så berör 3:12-reglerna för beskattning av aktieutdelningar hur mycket utdelning man får erhålla från sitt aktiebolag till lägre beskattning. Skattesatsen för denna utdelning är för närvarande 20%. Om man får utdelning som är större än det utdelningsutrymme som anges i 3:12-reglerna så beskattas det överskjutande beloppet som inkomst av tjänst, alltså på samma sätt som lön. Dock utan några arbetsgivaravgifter. Det finns även ett takbelopp för hur mycket man kan beskattas för som inkomst av tjänst, men det ett så stort belopp att det sällan är relevant för småföretagare. Värt att notera är att utdelning görs av beskattade vinstmedel, så innan utdelningen görs han man betalat bolagsskatt på vinsten. Bolagsskatten är för närvarande 20,6%. Mer detaljer om detta kan du läsa på vår sida om skatt på aktieutdelning.
Vad menas med kvalificerade andelar?
För mindre företag är detta oftast inte relevant, men det kan ändå vara bra att ha koll på. Det vi berört i denna artikel är utdelning för kvalificerade andelar i fåmansbolag, vilket är vad 3:12-reglerna berör. Är det inte fåmansbolag, och är andelarna inte kvalificerade, så gäller andra regler. En andel anses kvalificerad om delägaren (eller närstående) har varit ”verksam i företaget i betydande omfattning”. Arbetsinsatserna som man bidragit med ska ha haft stor betydelse för företagets resultat. Utöver detta så säger reglerna att dina andelar är inte kvalificerade om utomstående (delägare vars andelar inte är kvalificerade):
- Äger minst 30 procent av företagets aktier
- Har rätt till utdelning motsvarande sitt innehav.
Bedömningen av om andelarna anses kvalificerade eller inte baseras på förhållandet under beskattningsåret och de fem senaste beskattningsåren. Det innebär att om du säljer 30% av andelarna till delägare som anses som utomstående, så är dina andelar fortfarande kvalificerade under de kommande fem åren. Denna regel används också ibland för att undvika beskattning från inkomst av tjänst, ifall man gjort en väldigt stor vinst, genom att sätta bolaget i träda i fem år och sedan ta ut hela den kvarvarande vinsten till kapitalbeskattning.
Hur fyller jag i min K10-bilaga?
Du hittar din K10-bilaga i din privata inkomstdeklaration, som du hittar om du loggar in på www.skatteverket.se i tjänsten Inkomstdeklaration 1. Där finns den under rubriken Bilagor. Det finns två versioner av K10-bilagan, enligt två olika regler som du kan välja att använda.
Förenklingsregeln är en schablonregel med en fast summa du får i utdelningsutrymme, 195 250 kr för 2023 och 204 325 kr för 2024. Den får du alltid använda, men bara för ett företag som du äger.
Huvudregeln används om du inte får använda förenklingsregeln för att du redan använt den i ett annat företag samma år, eller om du uppfyller ett visst lönekrav som gör att denna regel ger dig ett större utdelningsutrymme än vad förenklingsregeln ger. Lönekravet är 6 IBB + 5 % av ditt företags totala kontanta löner. Om du är själv i bolaget betyder detta att du behöver ta ut en lön på minst 481 264 kr under hela 2024 för att nå upp till lönekravet.
När du avgjort vilken regel du vill använda så fyller du i K10-bilagan enligt nedan.
- Fyll i ditt organisationsnummer i fältet ”Företagets organisationsnummer” ifall det inte redan är ifyllt.
- Kryssa för Förenklingsregeln eller Huvudregeln. Vilken som du bör använda beskrivs i förra stycket.
- I fältet ”Antal ägda andelar vid årets ingång” fyller du i antal andelar som du ägde vid datumet som står i samma fält, vilket är första januari året innan deklarationstillfället. Du kan antingen skriva antalet andelar/aktier, eller antal procent av aktierna ifall det är ett heltal. Så om det är 500 aktier i bolaget och du ägde 500 aktier, så kan du fylla i 100 eller 500 så länge du är konsekvent med detta i följdfrågorna.
- I fältet ”Totala antalet andelar i hela företaget vid årets ingång” fyller du antingen i hur många aktier som finns i bolaget totalt, alternativt 100 ifall du i frågan innan har angett siffra i procent.
- Om du har erhållit utdelning under året så fyller du i den i fältet ”Erhållen utdelning”, om det inte redan är förifyllt. Det är beslutad utdelning som skall deklareras, så om du beslutade om utdelning i december men betalade ut den först i januari så skall den deklareras i året som december var i.
Förenklingsregeln
På denna sida behöver du i normalfallet bara klicka på ”Summera” och sedan ”Spara” och ”Tillbaka”. Undantaget är punkt 1.4 som skall fyllas i ifall du sålt eller gett bort andelar som gåva under året. Men det är överkurs och behandlas inte i denna artikel.
Huvudregeln
Denna regel är mer komplex än förenklingsregeln, och det är svårt att skriva en förenklad artikel som inte riskerar att göra att du i vissa situationer fyller i den på fel sätt. Därför rekommenderar vi dig att ta hjälp ifall du kvalificerar för huvudregeln, och vi hjälper så klart gärna till. Klicka här för att komma till vårt kontaktformulär.
När detta är klart så får du nytt utdelningsutrymme som du kan utnyttja för att få mer förmånlig beskattning. Du kan antingen använda det redan under samma år som du deklarerar inkomst för, eller så kan du spara det till framtiden.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan aktieutdelning användas för att hålla nere dina skattekostnader. Hur mycket aktieutdelning du får göra styrs av utdelningsutrymmet från 3:12 reglerna och den ackumulerade vinsten i ditt företag. Beslut om utdelning kan bara göras för fritt eget kapital (ackumulerad vinst) som fastställts i en årsredovisning. Med förenklingsregeln kan du 2024 ta ut 204 235 kr i utdelning. För att kvalificera för huvudregeln behöver du ta ut minst 481 264 kr i lön under 2024 ifall du är själv i bolaget.